Hoppa till innehåll
Helo HälsaHelo Hälsa
Arbetsmiljö

Regeringens arbetsmiljöstrategi 2026–2031 – vad behöver arbetsgivare veta?

arbetsmiljösystematiskt arbetsmiljöarbeteledarskap
Helo HälsaPublicerad 7 september 20265 min läsning
Illustration av fyra kollegor som diskuterar den nya arbetsmiljöstrategin kring ett mötesbord

Regeringen har presenterat en ny arbetsmiljöstrategi för perioden 2026–2031. Strategin ska bidra till ett arbetsliv där fler kan arbeta längre, där ohälsa och olyckor förebyggs och där arbetsmiljön utvecklas i takt med förändringar i arbetslivet. Men vad innebär den nya strategin för arbetsgivare – och hur kan företag arbeta mer förebyggande med hälsa och arbetsmiljö?

En ny strategi för ett arbetsliv i förändring

I juni 2026 presenterade regeringen den nya arbetsmiljöstrategin ”En god arbetsmiljö i ett föränderligt arbetsliv”. Strategin anger regeringens långsiktiga inriktning för arbetsmiljöpolitiken under perioden 2026–2031. Det övergripande målet är goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter, samtidigt som arbetsmiljön ska förebygga ohälsa och olyckor, motverka utanförskap och ta hänsyn till människors olika förutsättningar.

Bakgrunden är ett arbetsliv som förändras snabbt. Nya arbetssätt, teknisk utveckling, förändrade krav och en allt större betoning på både fysisk och psykisk hälsa påverkar hur arbetsplatser behöver arbeta med arbetsmiljö.

Strategin fokuserar därför inte enbart på att minska risker och olyckor. Den lyfter också fram hälsa, utveckling, välbefinnande och ett hållbart arbetsliv som viktiga delar av framtidens arbetsmiljö.

Fyra områden står i fokus

Den nya arbetsmiljöstrategin bygger på fyra övergripande delmål:

1. Fler ska kunna, orka och vilja arbeta ett helt arbetsliv

Ett hållbart arbetsliv är en central del av strategin. Målet är att fler ska kunna vara kvar i arbetslivet längre och att arbetsmiljö och arbetsrelaterad ohälsa inte ska vara orsaker till att människor lämnar arbetslivet i förtid.

För arbetsgivare innebär det ett behov av att tänka långsiktigt kring medarbetares hälsa och arbetsförmåga. Ett hållbart arbetsliv handlar därför inte bara om att hantera problem när de uppstår, utan om att skapa arbetsförhållanden där människor kan må bra och fungera över tid.

2. Ingen ska riskera säkerhet, liv eller hälsa på grund av arbetet

Den fysiska säkerheten är fortsatt en central del av arbetsmiljöarbetet. Strategin har bland annat fokus på att minska olyckor, dödsfall och olika former av utsatthet i arbetslivet.

Samtidigt behöver arbetsmiljö ses ur ett bredare perspektiv. Arbetsmiljö omfattar inte bara fysisk säkerhet, utan även organisatoriska och sociala faktorer som kan påverka hälsan. Arbetsmiljöverket lyfter exempelvis fram ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling som områden som behöver hanteras inom arbetsmiljöarbetet.

3. Arbetslivet ska bidra till hälsa, utveckling och välbefinnande

Ett hälsosamt arbetsliv är ytterligare ett centralt mål. Regeringen lyfter behovet av att motverka arbetsrelaterade sjukdomar och minska sjukfrånvaron, samtidigt som arbetsgivarnas förebyggande arbete för både fysisk och psykisk hälsa behöver stärkas.

Det innebär att hälsofrämjande insatser och förebyggande arbetsmiljöarbete blir allt viktigare. För arbetsgivare kan det exempelvis handla om att tidigt identifiera risker, skapa en rimlig arbetsbelastning, ge chefer rätt förutsättningar och skapa en arbetsplats där medarbetare har möjlighet att påverka sin arbetssituation.

4. Goda arbetsmiljöer ska bidra till innovativ utveckling och omställning

Teknik och nya arbetssätt förändrar arbetslivet. Därför vill regeringen att arbetsmiljöperspektivet ska finnas med när verksamheter utvecklas, digitaliseras och ställer om.

Det innebär att arbetsmiljö inte bör ses som något som kommer in efter att en förändring redan är genomförd. När nya arbetssätt eller tekniska lösningar införs behöver även konsekvenserna för medarbetarnas arbetsmiljö vägas in.

Vad betyder strategin för arbetsgivare?

Det är viktigt att skilja på regeringens arbetsmiljöstrategi och de konkreta lagar och föreskrifter som reglerar arbetsgivarens ansvar. Strategin är regeringens långsiktiga politiska inriktning och innebär inte i sig att alla arbetsgivare får nya skyldigheter. Arbetsgivare har däremot redan ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och förebygga risker för ohälsa och olycksfall.

Den nya strategin kan samtidigt ses som en tydlig signal om vilken riktning arbetsmiljöområdet går i.

För företag innebär det bland annat att det blir allt viktigare att:

  • arbeta förebyggande istället för att enbart hantera problem när de uppstår
  • inkludera både fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö
  • uppmärksamma psykisk hälsa och arbetsbelastning
  • ge chefer kunskap och förutsättningar att arbeta med arbetsmiljö
  • involvera medarbetare i arbetsmiljöarbetet
  • ta hänsyn till olika medarbetares förutsättningar och behov
  • integrera arbetsmiljö i verksamhetens långsiktiga utveckling.

Arbetsmiljöverket betonar också vikten av dialog mellan chefer och medarbetare. Organisatoriska och sociala risker syns inte alltid lika tydligt som fysiska risker, vilket gör det viktigt att skapa forum där medarbetare kan lyfta hur arbetet faktiskt fungerar i vardagen.

Från strategi till praktiskt arbetsmiljöarbete

En strategi på nationell nivå är en sak. Det viktiga arbetet sker sedan ute på arbetsplatserna.

Ett bra första steg är att se över hur ert systematiska arbetsmiljöarbete fungerar idag. Arbetsmiljöverket beskriver systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, som ett strukturerat sätt att kontinuerligt undersöka arbetsmiljön, identifiera risker, genomföra åtgärder och följa upp resultatet.

Fundera exempelvis på:

Hur ser arbetsbelastningen ut?

Finns det balans mellan krav och resurser, eller finns det grupper eller roller där belastningen riskerar att bli ohälsosam?

Hur mår våra medarbetare?

Har ni koll på både fysisk och psykisk hälsa och finns det möjlighet att upptäcka problem tidigt?

Har våra chefer rätt förutsättningar?

Arbetsmiljöverket betonar att chefer behöver både kunskap, stöd, rimlig arbetsbelastning och tillräckliga befogenheter för att kunna omsätta arbetsmiljöarbetet i praktiken.

Är medarbetarna delaktiga?

Ett fungerande arbetsmiljöarbete behöver involvera medarbetare och skyddsombud. Dialogen kan ge viktig information om risker som annars är svåra att upptäcka.

Är arbetsmiljö en del av verksamhetens utveckling?

När ni förändrar organisationen, inför ny teknik eller utvecklar nya arbetssätt – finns arbetsmiljöperspektivet med från början?

Förebyggande arbete skapar hållbara arbetsplatser

Den nya arbetsmiljöstrategin sätter ett tydligt fokus på ett arbetsliv där människor ska kunna må bra, utvecklas och arbeta under lång tid. För arbetsgivare handlar det därför inte bara om att följa regler, utan också om att skapa förutsättningar för en hållbar verksamhet.

Ett strukturerat och förebyggande arbetsmiljöarbete kan hjälpa organisationer att upptäcka risker tidigare, stärka medarbetarnas hälsa och skapa bättre förutsättningar för både människor och verksamhet.

På Helo Hälsa tror vi på ett förebyggande och långsiktigt arbete med hälsa och arbetsmiljö, där insatser utgår från verksamhetens och medarbetarnas faktiska behov.

Vill ni veta mer om hur ni kan utveckla ert arbetsmiljöarbete? Helo Hälsa hjälper företag att arbeta mer strukturerat och förebyggande med hälsa och arbetsmiljö. Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi kan stötta er utifrån era behov.

Källor